Jag hittade en text jag skrev för ett tag sen. Tyckte att den var lite fin.

Tilltrasslad och olycklig kärlek.
Kan det vara fallet
mellan oss?

Är det våran grymma
ödeslott att aldrig få vara tillsammans
ändå.

Ska vi
alltid vara sånna som sitter, gamla
och rynkiga och tänker på de
minnen jag så
många gånger upplevt i mitt huvud?

Ödets ironi.

Du är ödets ironi. Förbjuden,
och så fruktansvärt
vacker.

Se Diana. Se.
Men inte röra.