Ja...vad kan man säga?

2009 har varit ett år fyllt med skratt, lycka och tårar. Året började lite typiskt att vi står och skriker "Gott Nytt År!" uppe på klinten och säger att det här året ska spöa skiten ur 2008, men jag kan ju inte riktigt tycka att det gjorde det. Jag har haft ganska många "kriser och svackor" det här året.

Våren:
Våren 2009 var väl helt okej med vissa undantag. Jag som alltid varit något av en hopplös romantiker trasslade ju självfallet till det för mig själv. Jag fick för mig att jag skulle bryta kontakten med "han den dära speciella". Det gick ju rakt åt helvette.

Våren har i stösta allmänhet varit ett enda kärlekstrassel för mig om jag tänker efter...

  




Sommaren:

Sommaren var nog den bästa tiden i mitt liv. Jag träffade många underbara människor innom konfirmationen. Ingen nämnd, ingen glömd. Men jag tror ni vet vilka ni är.

Vi åkte tillsammans till Öland för konfirmandläsning, vilket nog var något av det bästa jag gjort. Delade stuga med Embla och Josefine och tillsammans byggde vi upp en stark vänskap. Jag är så glad att ni finns i mitt liv.

Vi konfirmerade oss, det var lite jobbigt att skiljas åt, men dom flesta har jag ännu kontakt med. Tur det. Tallnäs nästa, även där fick jag många nya vänner som kommit att betyda mycket för mig och jag lärde känna många bättre. 

  






Hösten:

Haha, rent utsagt den värsta i mitt liv. Mitt hjärta krossades i småbitar, jag svek en vän, pappas rökande fick sina konsekvenser. Allt rasade samman och satte sina ärr i mitt hjärta som fortfarande gör ont att tänka på. Utan mina underbara vänner vet jag inte om jag hade klarat det.
Men hösten kom ju med någonting bra iallafall :)

- Rikard.

Vintern:
Den här vintern har varit fin. Och jag ska välkomna 2010 men öppna armar ikväll och skrika "Gott Nytt År!" och säga att det här året ska spöa skiten ur 2009!