Här kommer då det känsloladdade inlägget.
Under hela min uppväxt har jag alltid känt mig värdelös. Jag har aldrig känt mig bra nog, jag var en nolla. Bara en i mängden. Ingenting av det jag gjorde var tillräckligt bra, ingenting jag sa hade någon betydelse.
Men under ett halvår förändrades allt det där. Jag började högstadiet med att försöka vara någon jag inte var. Jag gjorde mig till för att få folk att tycka om mig. Men resultatet blev bara att mina kompisar började hata mig. Det visste jag förstås inte då, men det har krupit fram allt eftersom att månaderna gick.
Jag förändrades totalt. Tack vare några vänner som kallas Johanna, Amanda, David och Sebastian. Jag kan inte göra annat än att tacka.
Tack vare er har jag bättre självförtroende än vad jag någonsin vågat drömma om. Jag gick från fullständig nolla till att vara den jag är idag. Och jag älskar det.
Men under ett halvår förändrades allt det där. Jag började högstadiet med att försöka vara någon jag inte var. Jag gjorde mig till för att få folk att tycka om mig. Men resultatet blev bara att mina kompisar började hata mig. Det visste jag förstås inte då, men det har krupit fram allt eftersom att månaderna gick.
Jag förändrades totalt. Tack vare några vänner som kallas Johanna, Amanda, David och Sebastian. Jag kan inte göra annat än att tacka.
Tack vare er har jag bättre självförtroende än vad jag någonsin vågat drömma om. Jag gick från fullständig nolla till att vara den jag är idag. Och jag älskar det.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Och vi, (i alla fall jag) Älskar dig för att du är du! <3
Trackback
